Kommentit ovat pois tähän virkaan

Pastorns blogg: Påsken – en rad av slumpmässiga onda händelser?

Påsken handlar om hur Gud blev förödmjukad. Så djupt förödmjukad att det krossade lärjungarnas hopp om att Jesus var den utlovade Messias. Emmausvandrarna konstaterade: “Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel.” (Luk. 24:21)

Mänskligt sett ser Jesu död ut att ha berott på att Jesus var ett politiskt och religiöst hot mot makteliten. Det ser ut som om den berodde på att han förråddes av en nära vän. Av att han blev beskylld på falska grunder. Och att de som fällde domen, medvetna om Jesu oskyldighet, dömde honom på politiska grunder. Hans död ser ut att bero på att ingen steg upp till försvar för den oskyldige läraren. Det verkar alltså som om Jesus blev ett offer för orättvisa förhållanden och ett korrumperat maskineri, som sköljde den framgångsrika Jesus med sig.

Händelserna som hänger ihop med Jesu död, verkar inte vara bara slumpmässiga. Jesu död var så förödmjukande och skamlig, att den väcker en tanke om att det kanske inte finns något som kan stoppa ondskan. Jesu fullkomliga liv slutar inte med en heroisk död. Till och med hans närmsta vänner överger honom. Han förödmjukas andligt, krossas fysiskt och bryts ner psykiskt. Han är naken, övergiven och fastspikad på ett kors. Mitt i denna plåga spottar man på och hånar honom. Vem hånar en som ska avrättas, för att inte tala om en oskyldig sådan? På korset ropar han: “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

Som en följd av långfredagens händelser, fylls himlen av frågor: Var är Gud? Gud, ser du inte? Är det onda starkare än det goda trots allt? Hur kan en så här god man bli krossad av en ondska som den här? Hur skulle det här någonsin kunna leda till något gott? Om det finns en kärleksfull Gud, hur kan han tillåta en sådan ondska?

Tills… graven är tom. På morgonen efter sabbaten hittar kvinnorna en tom grav, klippgraven där Jesus begravdes. Kan det vara så att Jesus ändå inte var ett offer för omständigheterna? Kan det vara så att det onda inte vann till slut? Kan det vara så att tvärs igenom raden av dessa onda händelser, som verkade slumpmässiga, räckte Gud ut sin hand och krossade synden och döden genom att bära den i Kristus?

Påskens händelser var alltså inte en slump, inte heller det ondas segertåg över det goda, utan den frälsning som Gud själv förberett för den syndiga människan. “Måste icke Messias lida detta för att så ingå i sin härlighet?”, var Jesu svar till Emmausvandrarna. (Luk.24:26) Synden innebär i grund och botten att människan upphöjer sig själv till en nivå som bara tillhör Gud, medan frälsningen innebär att Gud offrar sig själv och intar en plats som tillhör människan.

På påsken tog Guds son din och min plats. Den Helige tog på sig vår synd och den oskyldige tog på sig straffet, så att var och en som tror på Honom kan få förlåtelse för sina synder och har rätten att bli ett Guds barn.

En välsignad påsk, Pastor Jukka

Kommentit ovat suljettu.